Mäthuvudsverktyg – Fliken Egenskaper för kontaktväg
Fliken Egenskaper för kontaktväg blir synlig om dialogrutan Autoelement är öppen (Infoga | Element | Auto) och ett brytande mäthuvud är aktivt. Fliken innehåller flera objekt som du kan använda för att ändra olika mätpunktsegenskaper för autoelement som använder brytande mäthuvuden.
Ett praktiskt sätt att visualisera hur dessa egenskaper påverkar mätningen är att visa körvägar och mätpunkter med ikonen Visa mätpunkter
.
Beroende på typ av element som valts i dialogrutan Autoelement kan den här fliken innehålla ett eller flera av följande alternativ.
Det här objektet stöder autoelementen linje, cirkel, ellips och rundat spår. Definierar antalet mätpunkter som PC-DMIS använder för att mäta elementet. Antalet mätpunkter som du anger fördelas med jämna avstånd mellan start- och slutvinklarna.
Cirkel- eller ellipselement – Om start- och slutvinklarna har samma värde eller om skillnaden är en multipel av 360° tas bara en mätpunkt på de gemensamma start- och slutpunkterna.
Placering av mätpunkter
(A) - Startvinkel
(B) - 3 Mätpunkter
(C) - 4 Mätpunkter
(D) - 5 Mätpunkter
Element av typen rundat spår – Om du anger ett udda värde för antal mätpunkter ökas det automatiskt med ett. På så sätt blir det alltid ett jämnt antal mätpunkter för rundade spår. Hälften av punkterna tas av programvaran på halvcirkeln i ena änden av spåret. Du måste ange minst sex mätpunkter.
Linjeelement – Du kan ange valfritt antal mätpunkter. Beroende på typ av linje och värde som anges, utförs följande i systemet:
Om du skapar en begränsad linje används den beräknade längden för linjen, och därefter fördelas mätpunkterna med jämna avstånd längs linjen så att den första och sista punkten placeras på start- och slutpunkterna.
Om du skapar en obegränsad linje används det inskrivna längdvärdet, och mätpunkterna sprids med jämna avstånd längs linjens riktningsvektor.
Om du inte anger ett längdvärde (eller om värdet är noll) används den aktuella mätspetsens diameter som avstånd mellan punkterna.
Det här objektet stöder autoelementen kantpunkt, linje, cirkel, ellips, rundat spår, rätvinkligt spår, urtag och polygon. Det definierar var mätpunkterna ska tas på elementet och omgivande stödpunkter.
Autoelement |
Beskrivning |
Kantpunkt, Urtag |
Om du anger en, två eller tre stödpunkter använder PC-DMIS djupvärdet från värdet för den mätta ytan.
Djup för ett autoelement av typen kantpunkt A - Målpunkt |
Cirkel, Ellips, Rundat spår, Rätvinkligt spår, Polygon |
För dessa element tillämpar PC-DMIS normalt djupvärdet som ett positivt förskjutningsavstånd längs med IJK-vektorns centrumlinje. Vektorn har sin nollpunkt i varje elements mittpunkt. Även om negativa djupvärden är tillåtna i programvaran rekommenderas inte detta för mätning av elementen med brytande mäthuvuden. Se till exempel följande två fall:
Om ett negativt värde används i det första fallet skulle mäthuvudet flyttas till ytmaterialet runt elementet och eventuellt orsaka en kollision. Om ett negativt värde används i det andra fallet skulle mäthuvudet få kontakt med elementet på rätt sätt, medan ett positivt djupvärde skulle flytta mäthuvudet ovanför elementet där det inte finns något material som mäthuvudet kan komma i kontakt med. Viktiga överväganden: Centrumlinjens vektor (IJK): Elementets vektor skulle peka bort från planet där elementet finns (2D-element). Om stödpunkter tas (för 2D- eller 3D-element) skulle den här vektorn återge anloppsvektorn för stödpunkterna. Höjd eller längd: Om elementet har en längd eller höjd med ett negativt värde kommer vektorriktningen att vändas i PC-DMIS. Riktningen på vektorn längs med det positiva djup som tillämpats (IJK) ändras utifrån följande villkor: Externa element: IJK' = IJK ifall elementet har en höjd eller längd som är större än eller lika med noll. IJK' = -IJK ifall elementet har en höjd eller längd som är mindre än noll. Interna element: IJK för interna element pekar i motsatt riktning mot de externa elementens. |
Linje |
Programvaran använder avståndet som ett positivt värde längs den vektor som är vinkelrät mot linjevektorn och kantvektorn. Linjens djup beror på riktningen för mätpunkterna i relation till det aktuella koordinatsystemet. Exempel: Om du använder typiska riktningar (X/Höger, Y/Bakåt och Z/Uppåt) och du tar den första och andra mätpunkten från vänster till höger på modellen, måste du använda ett positivt djupvärde. Om du tar den första och andra mätpunkten från höger till vänster på modellen måste du använda ett negativt djupvärde. |
Det här objektet stöder autoelementen cylinder och kon.
Vid element med flera nivåer definierar det startdjupet för den första nivån av mätpunkter.
Det är en offset från elementets översida.
Alla andra nivåer sprids med jämna avstånd mellan startdjupet och slutdjupet.
Du måste ha en aktiv anslutning till internet för att visa den här videon. 
Det här objektet stöder autoelementen cylinder och kon.
Vid element med flera nivåer definierar det slutdjupet för den sista nivån av mätpunkter.
Detta är en offset från elementets undersida.
Alla andra nivåer sprids med jämna avstånd mellan startdjupet och slutdjupet.
Det här objektet stöder autoelementen cylinder och kon.
Det definierar placeringen av den sista raden i kombination med längden på ett element.
Om du inte definierar längden för elementet används Slutoffset som referensvärde för den sista raden.
Det här objektet stöder autoelementet sfär.
Detta är samma som i beskrivningen för Mätpunkter, förutom att det anger det totala antalet mätpunkter som programvaran använder för att mäta elementet på alla tillgängliga rader.
För att mäta en sfär krävs minst fyra mätpunkter.
Det här objektet stöder autoelementen cylinder och kon.
Detta definierar antal mätpunkter per nivå som programvaran använder för att mäta elementet.
Ett värde på fyra skulle innebära fyra mätpunkter per nivå.
Minst sex mätpunkter och två nivåer krävs för att mäta en cylinder eller kon (tre mätpunkter på varje nivå).
Det här objektet stöder autoelementet plan.
Det definierar antal mätpunkter per rad eller ring för ett planelement.
Rader eller fyrkantsmönster används av programvaran.
Ringar eller radiella mönster används av programvaran.
Det finns mer information under "Listan Mönster" i kapitlet Skapa autoelement i grunddokumentationen om PC-DMIS.
Du måste använda minst tre mätpunkter för att mäta ett plan.
Det här objektet stöder autoelementet polygon. Det definierar antalet mätpunkter per sida av ett polygonelement.
Det här objektet stöder autoelementen cylinder, kon och sfär. Detta definierar antal nivåer som programvaran använder för att mäta elementet. Du kan använda vilket heltal som helst som är större än ett. Programvaran placerar den första nivån med mätpunkter på startdjupet och den sista nivån med mätpunkter på slutdjupet.
För en cylinder eller kon fördelar programvaran nivåerna med jämna avstånd mellan elementets startdjup och slutdjup.
För en sfär fördelar programvaran nivåerna med jämna avstånd mellan värdet för Startvinkel 2 och Slutvinkel 2 i dialogrutan Autoelement.
För ett plan fastställer antalet nivåer och antalet mätpunkter det totala antalet mätpunkter som programvaran använder för att skapa autoplanet.
Det här objektet stöder autoelementen cirkel och cylinder. Stigningsvärdet för gängade hål och tappar (kallas även för "gängor/tum") definierar avståndet mellan gängorna längs med elementaxeln. Detta ger mer exakta mätningar av gängade hål och tappar. Om värdet inte är noll plottas elementets mätpunkter längs med elementets teoretiska axel med avstånd till elementet som räknas ut från värdena för Startvinkel och Slutvinkel i dialogrutan Autoelement.
Mer information om stigningsvärden för olika trådstorlekar fås vid förfrågan till lämplig regleringsmyndighet (som ASME-standarden).
Cirkelelement – Om ett standardgängningsmönster (medurs) ska följas måste du byta plats på start- och slutvinklarna (till exempel 720–0), och om du vill att mätningen ska göras från stigande till sjunkande stigning (uppåt/nedåt) måste du ange ett negativt stigningsvärde.
Exempel: Mätning av en cirkel med fyra mätpunkter jämnt fördelade runt cirkeln:
Den första mätpunkten placeras vid startvinkeln vid det angivna djupet.
Den andra mätpunkten placeras med 90 graders rotation från den första punkten och vid ett djup på (djup – ((punktnr–-1) / totalt_antal_pktr * stigning)).
Den tredje mätpunkten placeras med 180 graders rotation från den första punkten med ett djup på: (djup – ((punktnr–-1) / totalt_antal_pktr * stigning)).
Alla övriga punkter placeras också enligt detta mönster.
Cylinderelement – Exempel: Anta att du mäter en cylinder med två nivåer som består av fyra mätpunkter jämnt fördelade runt cylindern:
Den första mätpunkten i varje nivå placeras vid startvinkeln vid det angivna djupet.
Den andra mätpunkten placeras med 90 graders rotation från den första punkten och ett djup på (Djup - (punktnr–1)/Antal_pktr_per_nivå * stigning).
Den tredje mätpunkten placeras med 180 graders rotation från den första punkten med ett djup på (Djup - (punktnr–1)/Antal_pktr_per_nivå * stigning).
Alla övriga punkter placeras också enligt detta mönster.
Det här objektet stöder autoelementen plan och sfär. Detta definierar antal rader som programvaran använder för att mäta elementet.
