Lägeriktighet

In this Topic Göm

Lägeriktighet

Inledning

Tillåtna elementtyper

Former på toleranszoner

Verkligt värde och mätt värde

Giltighetsregler

Tillåtna modifierare

Exponerade alternativ

Nedre segment av ett sammansatt läge

Rapport

Inledning

En lägesspecifikation styr hur mycket de ingående elementen kan avvika från ett angivet läge relativt till noll eller flera referenser.

Följande aspekter fungerar tillsammans för den här geometriska toleransen:

För att utvärdera den här toleransen omvandlar PC-DMIS varje ingående element till ett toleranssatt element. En beskrivning av detta finns i "Härleda det toleranssatta elementet".

Därefter optimerar PC-DMIS varje toleranssatt element in i respektive toleranszon. Optimeringsprocessen tar hänsyn till eventuella begränsningar som anges av varje referens. Om det finns flera ingående element, beaktar optimeringsprocessen alla element samtidigt, så att alla toleranssatta element samtidigt passas in i deras toleranszoner. Den här processen liknar ett fysiskt mätdon, där alla mätdonsstift samtidigt måste passa in i hålen i arbetsstycket.

Tillåtna elementtyper

Du kan använda följande elementtyper:

sfärer, 3D-punkter utan yta, cylindrar, cirklar, koner, bredder, spår, urtag konstruerade mittplan, konstruerade mittlinjer och konstruerade mittpunkter.

ASME-lägestoleranser tillåter även konstruerade bästanpassade 3D-linjer. ISO-lägestoleranser tillåter även plan, linjer och ytpunkter.

Konstruerade bästanpassade 3D-linjer, sfärer, cylindrar, cirklar, koner, bredder, spår och urtag har ett toleranssatt element som skiljer sig från det ingående elementets ytdata. Mer information finns i "Härleda det toleranssatta elementet".

Former på toleranszoner

Olika former av toleranszoner tillåts på olika typer av element. Information om typerna av elementkommandon som refererar till olika elementtyper finns i "Elementtyper med eller utan ytdata".

Punktliknande ingående element
När det ingående elementet är punktliknande, kan formen på toleranszonen vara plan, diametral eller sfärisk. Följande är punktliknande ingående element:

sfär eller 3D-punkt utan yta

Från vänster till höger visar bilderna nedan toleransrektanglar med en plan, diametral och sfärisk toleranszon när det ingående elementet är en sfär:

För plana och diametrala toleranszoner på punktliknande ingående element måste en riktning på toleranszonen anges, eftersom elementet inte har tillräckligt med information för att korrekt rikta in zonen. I dessa fall blir knappen Zonriktning i dialogrutan Geometrisk tolerans synlig. Information om hur man använder den här knappen för att ändra riktning på zonen finns i "Zonriktning" i kapitlet "Fliken Toleransrektangel".

Exempel
Om en lägestolerans styr X-komponenten för läget (plan toleranszon) ska ytnormalvektorn för toleranszonen vara X.

Om en lägestolerans styr X- och Y-komponenterna för läget (diametral toleranszon) ska axelvektorn för toleranszonen vara Z.

Axiella ingående element
När det ingående elementet är axiellt, kan toleranszonen vara plan, diametral, radiell båge eller tangentiell. Följande är axiella ingående element:

cylinder, cirkulärt tvärsnitt av en cylinder, kon eller axel utan yta

En diametral toleranszon visas nedan, med symbolen för diametral zon.

Plana zoner, radiella bågzoner och tangentiella zoner använder inte någon symbol för formen av toleranszon, och de visas nedan.

För plana toleranszoner på axiella ingående element måste en riktning på toleranszonen anges, eftersom elementet inte har tillräckligt med information för att korrekt rikta in zonen. I dessa fall blir knappen Zonriktning i dialogrutan Geometrisk tolerans synlig. Information om hur man använder den här knappen för att ändra riktning på zonen finns i "Zonriktning" i kapitlet "Fliken Toleransrektangel". Med den här knappen kan användare också ange en radiell bågzon eller en tangentiell zon.

Om en lägestolerans styr X-komponenten för läget (plan toleranszon) ska ytnormalvektorn för toleranszonen vara X.

Planliknande ingående element
När det ingående elementet är planliknande, är toleranszonen alltid plan och riktad parallell till de nominella ytorna. Följande är planliknande ingående element:

plan, ytlinje, bredd, spår, urtag, ytpunkt eller mittpunkt

Du kan ha mer än ett ingående element, men elementen måste vara av samma typ.

Var försiktig med spår och urtag.

Du bör endast använda dem om du är säker på att formen på elementen är mycket bra. Om du misstänker att formfelet från tillverkningen är betydande ska du inte använda ett spår- eller urtagskommando. Utför i stället en scanning runt omkretsen på elementet och toleranssätt sedan formen, riktningen och läget för elementet med en linjeprofiltolerans.

Verkligt värde och mätt värde

Verkligt värde:
Varje ingående element har sitt eget verkliga värde. Det här är storleken på den minsta toleranszonen som innehåller det verkliga toleranssatta elementet. Zonen är nominellt riktad och belägen till varje verklig referens, med vissa undantag som beskrivs i "Så här beräknas referenser i PC-DMIS". Om lägestoleransen innehåller mer än ett ingående element, och referenssystemet inte är helt begränsat, måste en optimeringsprocedur om möjligt samtidigt passa in alla toleranssatta element i deras respektive toleranszon.

Mätt värde:
Varje ingående element har sitt eget mätt värde. Det här är storleken på den minsta toleranszonen som innehåller det mätta toleranssatta elementet. Zonen är nominellt riktad och belägen till varje mätt referens, med vissa undantag som beskrivs i "Så här beräknas referenser i PC-DMIS". Om lägestoleransen innehåller mer än ett ingående element, och referenssystemet inte är helt begränsat, passar optimeringsproceduren i PC-DMIS samtidigt in alla toleranssatta element i deras respektive toleranszoner på ett proportionellt sätt, vilket säkerställer att alla toleranssatta element om möjligt passas in i deras respektive toleranszon.

Anta att du har följande lägesspecifikation:

Med specifikation ovan ser det verkliga värdet ut så här:

Den verkliga detaljytan representeras av den heldragna linjen, de verkliga toleranssatta elementen är de små kryssen, och de minsta toleranszonerna som innehåller de verkliga toleranssatta elementen visas i de skuggade områdena. Toleranszonerna är nominellt belägna och riktade med avseende på varandra och med avseende på referensen.

Giltighetsregler

Ingående element måste ha samma nominella läge och riktning till varje referenselement.

För alla indataelement (ingående eller referenser) måste de nominella värdena vara korrekt specificerade. Detta säkerställer att de mätta värdena beräknas på korrekt sätt, och att toleranskommandot korrekt identifierar de optimerbara frihetsgraderna.

För en plan zon på axiella element, måste referenssystemet helt begränsa riktningen på toleranszonen. Ytnormalen för den plana toleranszonen måste vara vinkelrät mot varje ingående elements axelvektor.

Följ dessa krav för radiella bågzoner och tangentiella zoner:

Tillåtna modifierare

När det ingående elementet är en cylinder, sfär eller bredd, tillåter lägestoleranser en maximal materialmodifierare som indikerar att specifikationen är vid det maximala materialtillståndet (MMC). Alternativt tillåts en minsta materialmodifierare som indikerar att specifikationen är vid det minsta materialtillståndet (LMC). Detta innebär att när den orelaterade anliggande enveloppen (eller orelaterade minsta storleken för materialenveloppen LMC) avviker från MMC (eller LMC), läggs en ytterligare tolerans eller "bonustolerans" till toleransen i toleransrektangeln vilket ger en total tolerans. Mer information om denna bonustolerans finns i "Utvärdera storlek med kommandot Geometrisk tolerans".

Det här exemplet är i tum. Anta att ett cylindriskt hål har en lägestolerans på 0,08 vid MMC, så här:

Storlekstoleransen är 0,675 plus eller minus 0,025 vilket innebär att den acceptabla storleken är 0,650 till 0,700. Det maximala materialtillståndet är då 0,650. Om storleken för den mätta anliggande enveloppen är 0,661 är bonustoleransen 0,011 och den totala toleransen 0,091.

När det ingående elementet är ett autoelement av typen cylinder, kan du använda en modifierare för utflyttat toleransområde . Detta projicerar (extrapolerar) den mätta elementaxeln enligt beskrivningen i "Härleda det toleranssatta elementet".

Exponerade alternativ

När det ingående elementet har ytdata och det toleranssatta elementet skiljer sig från det ingående elementets data (sfärer, koner, cylindrar, cirklar, bredder), styr elementberäkningstypen hur det toleranssatta elementet beräknas utifrån det ingående elementets ytdata. Mer information finns i "Härleda det toleranssatta elementet".

När minst ett referenselement har ytdata styr referensberäkningstypen hur de mätta referenserna beräknas utifrån referenselementens ytdata. Mer information finns i "Så här beräknas och används referenser i PC-DMIS".

Spår kan anses vara antingen ett längdspår eller ett breddspår, enligt beskrivningen i "Längd- eller breddspår".

Nedre segment av ett sammansatt läge

En lägestolerans med flera segment kallas för ett "sammansatt läge". Sammansatta lägestoleranser används vanligtvis på ett elementmönster. Det första (eller övre) segmentet av ett sammansatt läge är samma som ett läge med ett segment enligt beskrivningen i föregående avsnitt på den här sidan. Alla nedre segment av en sammansatt tolerans är något annorlunda. Detta beror på att toleranszonerna för mönstret har upplåst translation jämfört med referenssystemet. Dock förblir toleranszonerna nominellt belägna och riktade till varandra.

Referenssystemen för de nedre segmenten i ett sammansatt läge följer dessa regler:

Anta att det övre segmentet har referenserna ABC. Det nedre segmentet kan då referera till inga referenser, referens A, referenserna AB eller referenserna ABC. Men det kan inte referera till referenserna BA, AC eller ABD.

Här visas några exempel på tillåtna sammansatta lägestoleranser:

        

Här visas några exempel på sammansatta lägestoleranser som inte är tillåtna:

     

Rapport

Här visas en exempelrapport för en lägestolerans för två cylindrar. Cylindrarnas storlekstolerans är i den övre etiketten och läget för den diametrala toleranszonen är i den nedre etiketten. Den nedre etiketten inkluderar information om YZ-läget för cylindrarna, i det optimerade systemet (inte i den aktuella uppriktningen).

I den nedre etiketten ovanför illustrationen sammanfattar Y-, Z- och TP-raderna för CYL1 och CYL2 lägesutvärderingen för varje ingående element. Den nedre raden för var och en av dem, med etiketten TP, fungerar på samma sätt som alla rapporter för andra geometriska toleranser. För CYL2 innehåller TP-raden toleransen 0,200, bonusen 0,090 och det mätta värdet 0,184.

I den nedre etiketten i exemplet ovan finns endast tre rader för varje element (Y, Z och TP). För dina rapporter kan axelkolumnen (AX) för dina element eventuellt innehålla en kombination av flera rader märkta X, Y, Z, PR, PA och TP. Om sådana rader finns ger raderna X, Y, Z, PR och PA kompletterande information enligt beskrivningen nedan.

Y- och Z-raderna för CYL1 och CYL2 ger kompletterande information om lägesutvärderingen. Dessa rader är avsedda att ge en förenklad representation av hur elementet avviker från idealet.

Representationen är förenklad eftersom, enligt beskrivningen i Härleda det toleranssatta elementet, de flesta elementtyper har mer än en punkt i det toleranssatta elementet. Cylindrar har till exempel vanligtvis minst två punkter i det toleranssatta elementet, den mätta startpunkten och den mätta slutpunkten. Däremot har ISO-cylindrar i vissa fall flera punkter i det toleranssatta elementet, en för varje mätt tvärsnitt.

Om du aktiverar textanalys eller geografisk analys visas alla punkterna i det toleranssatta elementet, tillsammans med respektive avvikelse. Raderna med kompletterande information i rapporten har en MÄTT-kolumn som inte nödvändigtvis visas i textanalysen, vilket beror på att den kompletterande informationen har förenklats för att visa avvikelse utifrån den nominella startpunkten.